Finner inga ord. Det är så hemskt när sådant här händer. Det allra värsta är ju att det finns lätta olyckor, sen finns det svåra. Det är ingen direkt skillnad på de, mer än att de lätta klarar man sig enklare ur. Min käre broder åkte ju på en sån "enkel" olycka och bröt nyckelnbenet. Enkel, för att det just bara var nyckelbenet han bröt och inte hela nacken.

Jag älskar motocross. Det gör jag. Även om det var extremt jobbigt att gå på tävlingar när jag var sex år så älskar jag det nu.

Men det här är största nackdelen. Den fetaste nackdelen. Tyvärr kan man inte se det komma. Man får bara tänka på att den där stackars grabben som kanske senare i livet skulle kunna blivit elitåkare, dog på ett fint sätt. Han dog för det han älskade, och det är nog den vackraste döden.

Det är ett hemskt år för motocross, man får bara hoppas att det lägger sig snart.

Vila i frid. Vila i frid alla gamla motocross åkare som dött på detta viset. Vila i frid Ove!

Hade gärna velat ta en cross bild jag själv tagit men alla de ligger på ett fett USB minne och jag är lat