Mitt liv. Mina val.

 
Har börjat läsa en blogg som heter Wolfhound, länk här, och hon skrev om Amy Winehouse död. Jag vet inte riktigt vad mina åsikter har varit om det. När jag fick höra om det tyckte jag att hon får väl skylla sig själv och varför det var det största ämnet på Twitter och inte om incidenten i Norge. Dock när jag läste hennes åsikt om det var det som att hon tog orden ur mun på mig.

En otroligt begåvad, unik och trasig människa har joinat Forever 27 heaven, och vi tackar henne för musiken hon skapat innan sin död.

Hon kommer, precis som alla för tidigt döda stjärnor, att hånas.
Så gott som alla som känner till henne vet att hon led utan en grov ätstörning och drogmissbruk i många år. Sjukt nog tolkar vissa det som att "hon får skylla sig själv".
Anorexia är en sjukdom, och missbruk likaså. Det är inte mer patetiskt att dö i det än att dö i diabetes eller lungcancer, och även om det är sjukdommar som vissa är för dumma för att begripa sig på är det ändå sjukdommar.
Ni som aldrig tyckte om Amy för hennes musik eller för hennes "skandalösa" leverne - fine, ni behöver inte börja älska henne nu. Men visa respekt nog att inte uttala er om hennes död, hon var en människa precis som vi.

Tack för allt, Amy.
Vila i frid.

Jag tycker det var fint av henne att hedra henne på det sätt som hon gjorde. Det var inte så att hon menade på att hon får skylla sig själv och det var inte så att det inte var hennes fel att hon dog utan alla andra som inte gjorde något. Dock tråkigt var det att läsa att hon behövde förklara sig själv för att folk inte förstod vad hon menade eller hur hon kunde jämföra drogmissbruk och anorexia med lungcancer.
Jag gillade faktiskt Amy Winehouse i början. Kommer ihåg att jag och min storasyster brukade sjunga på Rehab när den kom ut och tyckte hon var så cool med sitt stora hår och extrem-målade ögon. När man senare fick reda på hennes massiva drogintag försvannn coolheten en aning. När man sedan såg hur förstörd hon började bli och hur många som rackade ner på henne just för hennes drogmissbruk var coolheten totall borta.
Efter att ha läst Heroin Diaries börjar jag faktiskt förstå varför drogmissbrukare inte bara väljer att droppa drogerna och kämpar sig ur missbruk. Det blir en relation till drogerna som Nikki Sixx (min gud) beskriver det som. Han hade en hemsk relation till heroinet. Heroinet ville konstant att han skulle ta en till dos, eller köpa nytt, medans han själv ville ta sig ur. Dock är det abstinensen som förstör allt och känslan när han tog en drog. Det krävs ett starkt psyke att ta sig ur drogmissbruk.
Nu ska jag sluta vara filosofisk och fortsätta pyssla. Eller bada. Det var supervarmt i poolen och med solen på glänt då och då var det bara supermysigt.
         
   
COMMENTS
   
       
   COMMENT HERE:

   NAME:
        REMEMBER ME
   
   E-MAIL: (NOT FOR PUBLICATION)
       
   URL/PAGE/BLOG:
       
   YOUR COMMENT:
       
     
 
Trackback